Vismut

83
Bi
Gruppe
15
Periode
6
Blokk
p
Proton
Elektron
Nøytron
83
83
126
Generelle eigenskapar
Atomnummer
83
Atommasse
208,9804
Massetal
209
Kategori
Metall
Farge
Grå
Radioaktiv
Nei
Frå tysk Weisse Masse, som tyder kvit masse
Krystallstruktur
Base­sentrert monoklin
Historie
Vismut har vore kjend sidan antikken, så ingen enkeltperson vert kreditert for oppdaginga.

Grunnstoffet vart forveksla med tinn og bly i tidleg tid på grunn av likskapane med desse elementa.

I 1753 demonstrerte den franske kjemikaren Claude François Geoffroy at dette metallet er ulikt bly og tinn.
Elektron per energinivå
2, 8, 18, 32, 18, 5
Elektronkonfigurasjon
[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p3
Bi
Vismut har uvanleg høg elektrisk motstand for eit metall
Fysiske eigenskapar
Tilstandsform
Fast stoff
Tettleik
9,78 g/cm3
Smeltepunkt
544,65 K | 271,5 °C | 520,7 °F
Kokepunkt
1837,15 K | 1564 °C | 2847,2 °F
Smeltevarme
10,9 kJ/mol
Fordampingsvarme
160 kJ/mol
Spesifikk varmekapasitet
0,122 J/g·K
Førekomst i jordskorpa
2,5×10-6%
Førekomst i universet
7×10-8%
Vismoutkrystall
Bilet­kreditering: Images-of-elements
Vismoutkrystall med dekorativt oksidfilm
CAS-nummer
7440-69-9
PubChem CID-nummer
5359367
Atom eigenskapar
Atomradius
156 pm
Kovalent radius
148 pm
Elektronegativitet
2,02 (Paulings skala)
Ioniseringspotensial
7,2856 eV
Molart volum
21,3 cm3/mol
Termisk konduktivitet
0,0797 W/cm·K
Oksidasjonstrinn
-3, 3, 5
Bruksområde
Vismut vert nytta i produksjon av smidbart jern og vert nytta som katalysator til å lage akrylfibre.

Vismutoksyklorid vert nytta i kosmetikk, som pigment i måling til augeskugge, hårspray og neglelakk.

Det har òg vorte nytta som erstatning for bly i hagl, kuler og mindre dødleg opprørsgeverammunisjon.
Vismut er rekna for å vera ikkje-giftig
Isotopar
Stabile isotopar
-
Ustabile isotopar
184Bi, 185Bi, 186Bi, 187Bi, 188Bi, 189Bi, 190Bi, 191Bi, 192Bi, 193Bi, 194Bi, 195Bi, 196Bi, 197Bi, 198Bi, 199Bi, 200Bi, 201Bi, 202Bi, 203Bi, 204Bi, 205Bi, 206Bi, 207Bi, 208Bi, 209Bi, 210Bi, 211Bi, 212Bi, 213Bi, 214Bi, 215Bi, 216Bi, 217Bi, 218Bi