Radon

86
Rn
Gruppe
18
Periode
6
Blokk
p
Proton
Elektron
Nøytron
86
86
136
Generelle eigenskapar
Atomnummer
86
Atommasse
[222]
Massetal
222
Kategori
Edelgassar
Farge
Fargelaus
Radioaktiv
Ja
Namnet er avleidd frå radium; kalla niton i byrjinga, frå det latinske ordet nitens som tyder skinnande
Krystallstruktur
i/t
Historie
Radon vart oppdaga i 1900 av Friedrich Ernst Dorn i Halle, Tyskland.

Han rapporterte om nokre eksperiment der han la merke til at radiumforbindelsar avgjev ein radioaktiv gass.

I 1910 isolerte Sir William Ramsay og Robert Whytlaw-Gray radon, fastsette tettheita og fastslå at det var den tyngste kjende gassen.
Elektron per energinivå
2, 8, 18, 32, 18, 8
Elektronkonfigurasjon
[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p6
Rn
Ved kondensasjon lyser radon på grunn av den intense strålingen det produserer
Fysiske eigenskapar
Tilstandsform
Gass
Tettleik
0,00973 g/cm3
Smeltepunkt
202 K | -71,15 °C | -96,07 °F
Kokepunkt
211,3 K | -61,85 °C | -79,33 °F
Smeltevarme
3 kJ/mol
Fordampingsvarme
17 kJ/mol
Spesifikk varmekapasitet
0,094 J/g·K
Førekomst i jordskorpa
i/t
Førekomst i universet
i/t
Illustrasjon
Bilet­kreditering: Images-of-elements
Illustrasjon av radon
CAS-nummer
10043-92-2
PubChem CID-nummer
24857
Atom eigenskapar
Atomradius
120 pm
Kovalent radius
150 pm
Elektronegativitet
-
Ioniseringspotensial
10,7485 eV
Molart volum
50,5 cm3/mol
Termisk konduktivitet
0,0000364 W/cm·K
Oksidasjonstrinn
2, 4, 6
Bruksområde
Radon vert nytta i hydrologisk forsking som studerer samspelet mellom grunnvatn og bekkar.

Radon har vorte produsert kommersielt til bruk i stråleterapi.

Radon har vorte nytta i implanterbare frø, laga av gull eller glas, hovudsakleg nytta til å behandle kreft.
Radon er svært radioaktivt og kreftframkallande
Isotopar
Stabile isotopar
-
Ustabile isotopar
195Rn, 196Rn, 197Rn, 198Rn, 199Rn, 200Rn, 201Rn, 202Rn, 203Rn, 204Rn, 205Rn, 206Rn, 207Rn, 208Rn, 209Rn, 210Rn, 211Rn, 212Rn, 213Rn, 214Rn, 215Rn, 216Rn, 217Rn, 218Rn, 219Rn, 220Rn, 221Rn, 222Rn, 223Rn, 224Rn, 225Rn, 226Rn, 227Rn, 228Rn