Holmium

67
Ho
Gruppe
i/t
Periode
6
Blokk
f
Proton
Elektron
Nøytron
67
67
98
Generelle eigenskapar
Atomnummer
67
Atommasse
164,93032
Massetal
165
Kategori
Lantanid
Farge
Sølv
Radioaktiv
Nei
Frå det latinske ordet Holmia som tyder Stockholm
Krystallstruktur
Enkel heksagonal
Historie
Holmium vart oppdaga av dei sveitsiske kjemikarane Marc Delafontaine og Jacques-Louis Soret i 1878.

Dei la merke til dei avvikande spektrografiske absorpsjonsbanda til det då ukjende grunnstoffet.

Seinare i 1878 oppdaga Per Teodor Cleve uavhengig grunnstoffet medan han arbeidde med erbiajord.
Elektron per energinivå
2, 8, 18, 29, 8, 2
Elektronkonfigurasjon
[Xe] 4f11 6s2
Ho
Holmium har den høgaste magnetiske styrken av alle naturleg førekommande grunnstoff
Fysiske eigenskapar
Tilstandsform
Fast stoff
Tettleik
8,795 g/cm3
Smeltepunkt
1734,15 K | 1461 °C | 2661,8 °F
Kokepunkt
2993,15 K | 2720 °C | 4928 °F
Smeltevarme
17 kJ/mol
Fordampingsvarme
265 kJ/mol
Spesifikk varmekapasitet
0,165 J/g·K
Førekomst i jordskorpa
0,00012%
Førekomst i universet
5×10-8%
Ultrareint
Bilet­kreditering: Images-of-elements
Ultrareint holmium
CAS-nummer
7440-60-0
PubChem CID-nummer
23988
Atom eigenskapar
Atomradius
176 pm
Kovalent radius
192 pm
Elektronegativitet
1,23 (Paulings skala)
Ioniseringspotensial
6,0215 eV
Molart volum
18,7 cm3/mol
Termisk konduktivitet
0,162 W/cm·K
Oksidasjonstrinn
3
Bruksområde
Holmium vert nytta til å skape dei sterkaste kunstig genererte magnetfelta, når det er plassert i høgfastmagnetar som eit magnetisk polstykke.

Det er eit av fargemidla nytta til kubisk zirkonia og glas, som gjev gul eller raud farge.

Holmiumisotopar er gode nøytronabsorbentar og vert nytta i kjernekraftreaktorreaktorstavar.
Holmium er rekna for å ha låg toksisitet
Isotopar
Stabile isotopar
165Ho
Ustabile isotopar
140Ho, 141Ho, 142Ho, 143Ho, 144Ho, 145Ho, 146Ho, 147Ho, 148Ho, 149Ho, 150Ho, 151Ho, 152Ho, 153Ho, 154Ho, 155Ho, 156Ho, 157Ho, 158Ho, 159Ho, 160Ho, 161Ho, 162Ho, 163Ho, 164Ho, 166Ho, 167Ho, 168Ho, 169Ho, 170Ho, 171Ho, 172Ho, 173Ho, 174Ho, 175Ho